Bunge 2010

Bunge 2010 – Vadå slut?…

Lägret här på Bunge har varit kort men ändå tröttsam på grund av de tidiga morgondar som vi har haft. Men det har varit helt värt det hela. När jag kom hit så hade jag inte så mycket flygintresse, nästan inget alls, men när jag fick flyga första gången så var det jätteroligt och spännande. Lite speciella för mig och lektionerna här var lite speciella, annorlunda och intressanta. Man lärde sig väldigt mycket om flygplan och hur de fungerar. Det roligaste var ändå att flyga för att när man flög så tänkte man inte riktigt på något annat än vad roligt det är eller vilket roligt uppdrag man fick när man flög.

Jag trodde inte att det skulle vara så roligt att flyga, det var en verklig livsupplevelse som man inte vill missa. Även om man inte är så intresserad av flygplan så tycker jag att man ska anmäla sig för att få fler vänner, lära sig mer och att kanske bli flygbiten, om man inte redan är det. Det är lite sorgligt att lägret redan är slut, det gick väldigt snabbt och det var lite för snabbt. Men det ska bli skönt  att få vila ut hemma igen efter dom sena kvällarna och tidiga morgondagarna.

Bungelägret 2010 : Nämen oj! Var det slut?

Efter en väldigt händelserik vecka hör på Gotland kan man titta tillbaka, och tänka hur man var och tänkte om flyg och sånt. Ärligt talat var min tanke om flyg helt annorlunda, en tanke utan aspekterna av planering. Men nu är man en lärd man inom flygning (somewhat) och förstår då mer vad det handlar om.

Egentligen är jag ingen ”lägermänniska” men det här ändrade min uppfattning lite. Först tyckte jag att det var jobbigt att åka på läger, även fast jag vet att det är roligt när man väl är där. Men det här lägret var något annat. Alltså en samling ungdomar som har ett gemensamt intresse, flygning. Visserligen har nog de flesta ungdomar på läger ett gemensamt intresse också. Men här är det lite mer ”passion” J.

I början kändes det lite skumt att börja prata med människor eftersom att man inte kände dem. Men det släppte lite eftersom. Jag är ju lite ovan med att åka på läger.

Kontentan av det hela är att det helt enkelt var skitkul och att jag inte tror att det finns ett bättre läger. Här får man göra en av de coolaste saker som finns, flyga

Men det roliga var att det gick så enormt fort. Hade det varit en vanlig vecka hade det tagit enormt lång tid att ta sig igenom dagarna. Men nu var det så att helt plötsligt var klockan 7 och trumpeten dånade i korridoren och sedan var den ett på natten och man satt och mös utomhus. Enda bieffekten av ett grymt läger är en smått misshandlad sömn!

Nu ska man som ”tur” är åka hem och sova länge och mycket.

Joakim ”Frasse” Hultgren out!

(Gunnar vad gör du?) (Schteker kattfärsaors!)

Bungelägret 2010.  redan på båtnnn igen?!!

Efter den bästa veckan i ens liv så sitter man här och så är det sista dagen på lägret.

Innan jag kom till lägret så var jag rädd för att man inte skulle hitta en kompis att hänga med och sen POFF! så är man vän med hela lägret. Det vi har gjort på lägret har väckt många intressen hos mig t.ex. nu längtar jag tills jag kan börja ta kurser och tills jag kan ta cert.

Flygningen har verkligen blivit mer intressant och man har lärt sig så himla mycket om flygplan.

Nu när man kommer hem så ska jag sova ut efter alla dessa dagar när man har vaknat till att Christer står och spelar en liten trudelutt, jag har själv varit mycket trött alla dagar och man har väl somnat ett par gånger.

Det är mycket som har hänt den här veckan som har varit roligt t.ex. som att vi fick flyga och spana efter en störtad pilot och fallskärm och att en helikopter från SAR(Search And Rescue), vi fick kolla igenom helikoptern och så berättade de hur de gör när de jobbar.

Hur som helst så har det varit en fantastiskt händelserik vecka.

Adrian (kattn/Gunnar) Westerberg out!

Drömmen lever vidare!

Sitter här för andra året i rak och kan fortfarande inte inse att veckan är snart slut och all tid man har spenderat med alla ledare är snart över. Att lära känna nya människor är något som alltid är lika roligt och i år så fanns det massa nya människor att bekanta sig med. Vissa kände man igen sen förra året man var här och lika trevligt var det att träffa dem. Frågan var just, hur kommer den här veckan att se ut? Kommer det vara likt förra årets upplägg eller ej?

Svaret är självklart Nej! Det fanns nya Ledare med i gänget, nya deltagare och nya aktiviteter. Alla olika saker som vi har gjort under den här veckan har varit så underbart. Känslan att umgås med alla dessa underbara människor under den här veckan är verkligen helt obeskrivligt och jag hade personligen en jätterolig vecka.

Förra året så skrev jag att FFK kan få drömmar att gå i uppfyllelse och det finns verkligen inget som motbevisar det. Förra året fick ni mig att se jorden från himlen från ett annat perspektiv som jag aldrig hade gjort förut och det uppfyllde min dröm genast. Jag kan enkelt säga att i år så har ni minst lika mycket visat/ mig nya saker som jag aldrig kunnat tänka att jag skulle få chansen att lära. Med alla dessa kurser som vi har haft under veckan så har jag lärt mig sjukt mycket.

Som sagt så gick veckan riktigt fort och det är alltid lika tråkigt att skriva sista bloggen här men jag skulle vilja tacka alla som har varit delaktiga under denna vecka och gjort det här lägret möjligt för oss. Ett stort tack från min sida och vi får inte glömma att FFK gör allt inom flyg möjligt. // Erfan Ghaderi

Hej!

Det har varit en fantastisk vecka med underbara ledare och ungdomar. Jag får väl nästan kalla mig veteran i sammanhanget då detta är mitt tredje år på lägret, och en sak kan jag säga – detta har varit så grymt! Det nya upplägget med nybörjare och återvändare ger en helt ny dimension av lägret och den oro som fanns i början att ungdomarna inte skulle blandas och lära känna varandra väl kan vi nog vara ense om att den var obefogad. Det finns så oerhört många gulliga, mysiga och trevliga ungdomar här på lägret, och den familjen vi har blivit känns nu väldigt sorgligt att lämna. Men som vi nog alla vet vid det här laget så kommer det en tid efter lägret – det börjar med någon grillkväll eller två, fortsätter med återträffen på Vängsö och därefter drar utbildningskurserna och studiebesöken igång. Det finns många chanser att ses igen, och jag hoppas innerligt att alla av deltagarna här på lägret hänger med på våra aktiviteter, för tillsammans är vi ett oslagbart gäng!

Redan på båten märktes det vilket härligt gäng det här var, och i mitten av veckan lossnade det sista och vi blev en familj. I den sekunden, när allt föll sig så naturligt och man funnit sin plats ingick jag i någon slags eufori över att få möjligheten att lära känna dessa människor och veta att de är medlemmar i Young Pilots och som jag kommer att få träffa igen. Jag vill bara dra igång på stört med höstens aktiviteter, bara för att vara säker på att få umgås så mycket som möjligt med dem. Tack alla underbara ungdomar för denna vecka! (och dyker ni inte upp på våra aktiviteter kommer jag personligen att leta upp er via tfn och brev och tvinga er att komma dit, för vi kommer ha så jävla kul ihop även fortsättningsvis!)

Och till sist, tack alla underbara ledare! Utan er hade inte lägret varit möjligt. Ni tillför så mycket energi och skratt, och när jag väl sitter ensam på min kammare i höst och regnväder drar förbi så kan jag bara tänka på Bunge och lägret här, och så dyker ni upp i mitt huvud och allt blir fint, soligt och CAVOK. Ni är bäst! Och förstås, ett extratack till årets grymma ungdomsledare som hållit oss aktiverade och skrattande mest hela tiden. Tack!

Många varma kramar från mig, Johanna Wintzell, till er alla underbara och fantastiska människor. Vi syns på grillkvällar, Vängsö, studiebesök och andra aktiviteter i höst! Och som sagt… kommer ni inte dit kommer jag att leta upp er, för tro mig, jag vet var era brevlådor bor!

/Johanna Wintzell

Tjolahopp!

Nu är det Fröken Skärberg som skriver. Att försöka sammanfatta denhär veckan är näst intill omöjligt, för det finns nog inga ord som beskriver hur kul och underbart vi har haft det här. Det känns som om vi har samlat världens bästa människor här på Bunge, och nu är vi som vår egna lilla familj.

Även fast största delen av tiden har gått till att busa, har vi ändå lärt oss en massa bra saker, och det är tack vare de otroligt underbara och fantastiska ledare som vi har haft. Utan dom skulle lägret inte bli detsamma. Dom har alltid funnits nära tillhands, både i vått och torrt (bokstavligt talat)

Det är även tack vare dom som vi har fått möjlighet att sväva uppe bland molnen, som såklart är bland det bästa med lägret.

För mig är det tredje året jag får möjligheten att vara med på FFK: s flygläger, men det är första gången här på Bunge. Jag tror nog att den här veckan har varit en av dom bästa i mitt liv, jag kommer aldrig att glömma tiden och människorna här. Det här vi hör hemma!

Jag vill tacka alla otroligt underbara ungdomar som har varit här, och bidragit till att lägret har blivit såhär underbart. Jag vet att många här, bland annat jag, har skapat vänner för livet! Vi ar så otroligt fina minnen ihop en bara en vecka tillsammans, men det kanske blir så när man sitter uppe till klockan tre på natten och bara pratar strunt och delar många härliga skratt! J

Sen vill jag avsluta med att tacka alla ledare som gett min chanshen att få delta på detta läger! Ni är alla otroligt fina och underbara människor, och lägret skulle inte bli detsamma utan er. Tillsammans med er delar vi även massa härliga och fina minnen, och även framförallt massa härliga skratt J

Sen kan jag väll lämna ett speciellt litet tack till Peter, Hasse och Martin, som sett till att jag fått mina dagliga kvällsdopp, även fast dom inte har varit så frivilliga jämt. Men det är härligt det med!

Älskar er allihopa! <3

Pussar och Kramar

Emma Skärberg J

Hallå hallå! Det är Patrik Henriksson som skriver

Lägret har varit fantastiskt! Det här var första gången jag flyger ett så litet flygplan och det går inte att förklara hur det känns att få flyga med.

Teori lektionerna har varit mycket roliga och jag har lärt mig mycket. Vi har haft jätte roligt och så har jag fått så många nya vänner.

Det har varit mycket roligt och jag hade aldrig trott att det skulle vara så roligt.

Även sysslorna som vi behövde göra gjorde vi i grupper vilket gjorde att gruppen samarbetade.

Att man har fått flyga med och fått lära sig så mycket är fantastiskt och man vill att det aldrig ska sluta.

Lägret har varit bättre än vad man kan tänka sig. Man får flyga vilket är ett av det bästa jag vet. Man får nya vänner och man får ha jätte roligt.

Vi har fått roliga uppgifter att göra under tidens gång här på lägret och det gör att lagen och grupperna samarbetar och kommer varandra närmare.

Tyvärr så är det här sista dagen på lägret men vi kommer fortsätta hålla kontakten.

Även ledarna på lägret har varit jätte roliga och mycket snälla och trevliga.

Jag önskar att lägret inte skulle sluta men vi får hoppas att man kommer med nästa år.

Patrik Henriksson

Hejsan hoppsan alla trevliga personer!!!

Nu är denna vecka till enda men det känns som den precis börja (tiden går fort när man har skoj).Denna vecka är den bästa veckan i mitt liv och har varit ett bra läger med en riktigt bra blandning. Att från  flyg, träffa nya personer, bada, teori och busa på kvällarna. Det har varit riktigt skoj!!!

Men allt skoj har alltid ett slut som är nu…

Det är en vecka att minnas även om det är slut på lägret så är det ändå bara början/fortsättning på flygintresset. Det blir mer flyg framöver!

Puss och kram till alla deltagare, ledare och sponsorer som gjort det här lägret möjligt

// Alexander Magnusson

Hej allihopa!

Nu sitter jag här som alla andra och försöker komma på ett par rader att skriva i bloggen.

Jag gillar inte tanken på att behöva åka hem idag, jag kommer sakna alla deltagare och ledare jätte mycket!! Det bästa med den här vecka ar varit: ALLT!

Allt har varit så roligt! Och jag är så glad över att jag fick åka hit!

Detta har nog varit det kramgoaste lägret i världshistorien! Alla kramas, ledare som deltagare!

Det sämsta med lägret är att detta tar slut idag!

Nu ska jag bara skriva en sak till:

Jag har inte gjort nååååånting!! J

Hejdå! Alla glada och underbara människor! Puss och kram från Tynn Frösell!

Och så sitter jag här fylld med tacksamhet och lycka igen! Efter ännu en vecka på fantastiska Bunge kan jag konstatera att jag aldrig blir trött på att vara här. Kanske beror det på det mysiga vandrarhemmet eller den goda maten, men mest troligt beror det på de underbart fina ledarna och deltagarna. Det sägs att allting blir som allra bäst om man får dela det med någon man tycker om, och jag kan bara le och hålla med när jag tänker på min vecka här.

Efter de här dagarna tar jag inte bara med mig känslan av tacksamhet och lycka hem, utan även styrka och motivation. Och det har jag er att tacka för.

Tusen kramar,från Mimmi

Tre år, tre fantastiska veckor, faktiskt de bästa i mitt liv. Jag sa det efter det första lägret, att detta var den bästa veckan i mitt liv. Sen när jag förra året var med som ungdomsledare, var svaret på frågan om hur veckan hade varit, den bästa veckan i mitt liv, igen. Och nu då? Ja, det är samma svar, den bästa veckan i mitt liv igen. Jag vet inte vad jag skulle ha gjort utan Bunge och FFK/ Young Pilots. Ni har gett mig så otroligt mycket för det första; en väldans massa vänner. Både jämnåriga och såna som är jämnåriga, i alla fall i sällskapet. Sedan har ni gett mig en dröm, en dröm som betyder att flyga. Detta är något som jag också vill tacka för. Även fast jag inte riktigt kan förverkliga den, så har ni, underbara, älskade ledare hjälpt mig att uppleva den. En dag hoppas jag att vi ses där uppe, men för tillfället ska jag låta den vila, under ett år. När andra drömmar ska upplevas. Men utan min flygdröm, vad är jag då? Kanske den Johanna som kom hit för 3 år sedan, men inte den Johanna som just för tillfället sitter och gråter ensam i en soffa. Men som utanför dörren har en hel skock med underbara människor som jag bara vill krama och tacka för en underbar vecka! Jag vet inte vad jag ska skriva… förutom att jag tycker om er väldigt mycket, allihop! Ni som var deltagare med mig 2008, mina Bungeungar 2009 och mina fantastiska nyfunna vänner som jag förmodligen aldrig skulle ha träffat om det inte var för detta läger. Och ni ledare, som har stått ut med mig, en galen gotlänning under 3 veckor på Bunge! Jag tycker om er, mina pappor!

TACK, TACK, TACK, TACK, TACK, TACK, TACK, TACK, TACK, TACK, TACK!!

Det finns inte ord som kan beskriva all den kärlek som jag har till den här platsen!

”keep the dream alive!”

Johanna Widborg

Bunge 2010. Vadå slut? Hur kunde det bli lördag så fort…………..

Lisa Högkil 10.07.10 09.22

Jaha. Då sitter jag här framför blogg-datorn igen. Sista dagen. Snart är det slut. Hur kunde det gå så fort? Jag förstår inte, när blev minuterna till timmar och timmarna till dagar och sju dagar till en vecka?  Det var inget jag märkte av iallafall. Jag hade fullt upp med att ha det alldeles underbart. Fast jag kan med handen på hjärtat säga att jag inte har varit pigg till tusen varenda teori lektion, men det kanske inte är så konstigt. Däremot har jag haft ett konstant öra-till-öra leende varje gång jag har flygit. Jag tror inte att det är någon som har missat att jag har blivit totalt head over heals förälskad i allt som har med flygning att göra. Smittan drabbade mig också, och det var inte direkt någon småförkyldning, snarare lunginflemmation i båda lungorna kombinerat med sermonella och körtelfeber.

En av veckans höjdpunkter för mig var när den fantastiska search and rescue helikoptern kom, då slog mitt hjärta ett extra slag. Mitt leende har nog aldrig varit så stort som när jag satt med hjälmen på huvudet och spaken framför mig. Det var nästan att jag funderade på att överge flygplanen direkt för den fantastiska uppenbarelsen. Självklart ändrades min åsikt igen sista gången jag satt i min älskade plastanka-diamond-bebis med Martin som pilot. Underbart var bara förnamnet. Jag älskar att flyga!

I nuläget är hela lägret ett virrvarr av packande, städande, bloggande och utvärderande. Det är nog bra att hjärnan får lite sysselsättning så att inte seperations-ångest tankarna hinner ikapp. Men visst har jag en stor märklig känsla längst in i maggropen som jag inte riktigt kan beskriva. Min kropp reagerar nog lite före min trött-tröga hjärna. Jag riktigt känner hur tårkanalerna bakom ögonen förbereder sig för sin fontän uppvisning vid avfärden. Visst ska det bli skönt att få sova i en vanlig säng igen (eller jag ska ju ut och segla direkt efter, inte direkt bättre det…) och att det är tyst när man väl ligger nerbäddad i sängen. Att komma tillbaka till sin vardag igen och få lite lugn och ro. Men så fort jag är något sånär utvilad igen kommer jag ha sån bunge-hemlängtan att jag inte kommer veta vart jag ska ta vägen. För det finns inget bättre än bunge. En blandning av flyg, vänner och underbart fantastiska ledare. Precis som det ska vara.

Nu är det dags för mig att avsluta, det står andra bloggsugna i kö efter mig. Jag vill bara slutligen säga tack för allt underbara gulligull FFK och alla fantastiska ledare som har gjort det här möjligt. Jag är otroligt tacksam över att ha fått vara med här, och minnena härifrån kommer alltid finnas med mig framöver i livet. Bäst av allt var första flygningen, ingen tvekan. Tack.

slut ? L

Jahaa då var det bara ett fåtal timar kvar  tills gotlandsfärjan med bunge

Medlemmarna 2010 lämmnar gotland och bunge flygfält. Jag har valt att vara så positiv som möjligt, även fast det kanske inte är möjligt. För det slutar ju trots allt inte här, det slutar aldrig. Jag tror på fortsättningskurserna och ”vingarna” i young pilots och kanske bunge nästa år även vängsö är nåt att se fram emot.

Jag skulle vilja tacka alla ledare ocg ungdomar som har förgyllt min vecka, och peter för den goda maten! Roligast har såklart varit flygningen men även vissa vattenkrig och bad har utmärkt sig, och bunge bussarna vem glömmer dem!

Och juste jag skulle vilja tacka ” kroken ”  underhållande teorilektioner på marken! Alltid en engagerande berättare. Och aldrig finns en dum fråga !!!

Tack alla. Love gröön.

Sista dagen på Bunge

Idag, den 10 juli 2010, är den sista dagen på det bästa lägret i hela världen! Visserligen är det lite halvsorgligt och lite småtråkigt att lämna Gotland och Bunge. Men, jag är numera en medlem i Young Pilots och kommer definitivt att delta i de aktiviteter och studier de tänker tillhandahålla! J

Under den här veckan har vi fått lära oss om det mesta; navigering, areodynamik, säkerhet och regleringar, radiocomm, allt möjligt!

Det har varit en väldigt lärorik vecka, och jag är numera mer eller mindre fast besluten att försöka mig på min allra högsta dröm som yrkespilot, jag har en känsla av att Young Pilots kommer att hjälpa mig mer än mycket i utvecklingen av denna dröm. ^^

Just nu har jag skrivit en utvärdering och håller på att skriva min egen blogg om händelsen, sen ska jag se till att städa mitt rum och packa ihop mina saker. Efter det blir det lunch och avslutning innan vi åker till båten i Visby. Det finns alltid något att göra på Bunge! J

Men det slutar inte där, efter att vi har kommit till centralstationen i Stockholm, så kommer mina päron att hämta upp mig, och så åker vi DIREKT till Tyskland och hälsar på släktingar, så jag kommer inte att kunna adda alla nya vänner på Facebook eller MSN förrens jag får tillgång till internet. I värsta fall så addar jag er allihopa när jag har kommit hem; den 16:e eller den 17:e Juli J

En grej som känns VÄLDIGT irriterande, dock, är när jag kollade igenom min rygga för att packa ihop. Jag har gått utan mobil hela veckan för att jag trodde att jag hade glömt mobilladdaren hemma. MEN, gissa 3 gånger vad jag hittade i botten av den där väskan! Jag visste inte om jag skulle skratta, eller gråta! xD

Ojoj, nu har jag skrivit en hel del, för ett ”kort” blogginlägg. Det finns fortfarande saker kvar att göra, så jag får säga hejdå, och så får vi ses!

Tack allihopa för en jättehärlig vecka, jag hoppas att vi ses igen!

Kram, Dennis!

Snipp snapp snut…

Tjenare, Miranda här. Japp, jag är här, trots en hel del hemlängtan i början så sitter jag här och skriver saker om den här veckan som jag aldrig då kunnat tro att jag skulle skriva. Jag skriver att jag inte vill åka hem, och att jag kommer sakna det här. Jag skriver att jag faktiskt älskar att flyga, och jag skriver att jag under lägrets gång haft gränslöst roligt och skrattat tills magen gjorde ont.

De här dagarna har varit underbara, jag har nästan svårt att förstå hur ledarna kunnat plocka ihop en grupp människor som alla är så trevliga och speciella på sina egna vis – men en sak förenar alla deltagarna, det känns som de är ”äkta”. The real deal, så att säga.

I början tyckte jag inte att jag passade in, men det var nog för att jag inte var mig själv. Inte förrän jag trodde att jag skulle åka hem så slutade jag bry mig, och det var då jag fick en plats. Det är nog en av sakerna jag kommer sakna mest, att alla tillåts vara sig själva. Det kanske låter klyschigt, men det är faktiskt sant.

Det känns som att det här lägret har påverkat mitt liv en hel del, mina framtidsdrömmar har förändrats och jag har lärt mig mycket om flygplan såväl som om mig själv.

Men, ja, nu är sista dagen här och det är dags att säga hejdå. Men är flygsagan slut? Det är jag övertygad om att den inte här, jag råkar faktiskt tro att det här bara är början.

Många kramar

Miranda

Hej!

Det är Sandra som skriver.

Jag kan inte fatta att lägret redan är slut! Tiden har bokstavligen flugit förbi och jag hade gärna stannat en vecka till, eller varför inte hela sommaren! Vi har gjort så mycket att jag knapt vet var jag ska börja. Veckan har varit underbar med massa flygaktiviteter som: flyg, meteorologi, radiotelefoni, flygplanslära m.m. och olika gruppaktiviteter samt studiebesök.

Fortsättningsgruppen har haft en provlektion, vilket var den största höjdpunkten på veckan då vi fick lära oss lite hur man manövrerar ett flygplan, leendet satt i väldigt länge. Vi har också flugit spaningsuppdrag samt navigerat och lärt oss lite om hur ”TBOS” (ta bild och sänd som används i olika uppdrag) fungerar. Vi har besökt Visby och Visbytornet samt haft besök av ”Search and rescue” helikoptern som berättade om sitt arbete och hade en demostration om hur ett uppdrag kan gå till.

Kvällarna har varit fulla av olika aktiviteter: Allt från Gotlandslekar, brännboll och till bad i den Blålagunen. Dagarna har också varit fulla med massa bus som vattenkrig mellan bilar eller på marken.

Vi har lärt oss massa saker både om flygplan och hur viktigt det är att sammarbeta i grupperna under olika övningar och som vi har gjort denna vecka. Jag har lärt mig jätte mycket och har tusentals minnen jag kommer ta med mig här ifrån. Det kommer bli minst lika jobbigt att lämna Bunge denna gång som förra.

Jag har fått många nya vänner, vänner för livet. En gång Bunge-unge, alltid Bunge-unge. Jag kommer bära med mig Bunge i hjärtat och önskar att jag får komma tillbaka hit ytterligare en gång. Att jag har fått deltagit på detta läger betyder mycket för mig och tackar  alla som har delat dessa underbara minnen med mig. Tack för allt!

Massa kramar från Sandra

<3

Hejsan hoppsan! Här kommer en liten text från en liten knasig spillevink på lägret!:D

Detta är andra året jag är här och jag hade höga förväntningar på hur det skulle vara, eftersom att det var helt underbart förra året! Men nu har Bunge återigen sprängt mina förväntningar med hästlängder!!! Det har varit helt underbart att vara här och man har inte ens hunnit sova^^ Fast det kan bero på att vi hade lite roligt på nätterna^^

Men på dagarna har det varit mycket flyg och umgänge!
Men det roligaste är att flyga, åka bungebuss, spaka själv och att få flyga AN2(världens största enmotoriga plan)!

Men nu måste jag gå för att det är många fler som ska skriva och det är lunch nu, sen klockan ett är det avslutningLL

Jag vill tacka för ett helt underbart läger som jag har fått deltaga i! Och alla underbara människor!

Det är som en ökning av min familj med 700% J

Bye bye, kommer att sakna alla väldigt mycket! <3

Många kramar, Joachim W!!!

P.s. MASK D.s.

Tjenixen! Sista dagen på Bunge på sitter Kimmy här och undrar vad det är han borde skriva om! Men problemet är att han vill skriva om så mycket, därför så ska vi försöka få med det viktiga!

Jag kom hit och var lite osäker på hur det skulle bli här på lägret, ifall det skulle bli som jag hoppats på eller om det lite sådär halvtrist utan någon riktig kontakt med någon. Men inte ens mina förhoppningar kunde stå upp mot vad jag faktiskt fick ut av lägret. Intressanta lektioner, utomordentliga ledare och supertrevliga kamrater är en del av komponenterna för att få detta underbara läger att bli precis så bra som jag tror alla har hoppats på.

Radiokommunitation, grillkvällar, flygplanslära och spaningsflyg är ett par exempel på vad lägret har innehållit. Att få möligheten att läsa dessa ämnen har varit spännande och otroligt lärorikt. Kunskaper som dessa kan man alltid ha användning för på ett eller              annat sätt. För mig är valet självklart och jag kommer ta med mig dessa kunskaper i jakten på mina drömmar att bli pilot, en dröm som jag tänker kämpa för att den kan gå i uppfyllelse.

Inte nog med alla lektioner så har vi även hunnit klämma in lite andra aktiviteter på fritiden, vilket har resulterat i en del sena kvällar Sammanhållningen mellan deltagarna har varit stor och stämmningen på topp! När jag lämnar Bunge kommer det att vara med minnen för livet och en hel del nya vänner! Men inte minst av allt, den möjligheten jag fick att öppna ögonen för flyget och att drömmen om att bli pilot har kommit ett par centimeter närmare att besannas!

Tack ALLA ni för ett AWESOME läger och för det jag tar med mig härifrån!

P.s. Göran hälsar! J

Hej!

Frida och Sofia är här för att skriva lite om veckan!

Innan lägret hade ingen av oss några förväntningar förutom att ha kul och få flyga. Men det visade sig att det var mycket mer än så, vi fick lära känna nya människor, lära oss mer om flyg (b.la meteorologi, human factors och hur ett flygplan fungerar) och vi fick gå på tre intressanta studiebesök. Vi kommer sakna många saker, b.la. Blå lagunen (som är ASNAJS), ledarna och den underbara sammanhållningen.

Nu är allting en enda stor röra här på Bunge vandrarhem, alla försöker städa rummen, utvärdera lägret och blogga samtidigt. Kaoset förstärks ytterligare av värmen och den kroniska sömnbristen. J

Eftersom att ingen var särskilt tydlig med vad vi skulle skriva här så vill vi avsluta med att tacka alla ledarna.

TACK!!! <333

Min vecka i ord till er!

Nu är det Jag (Kattis) som skriver. I söndags när vi möttes på stationen var det lite spännande att se vad som skulle hända. Det gick fort att få nån att prata med (av de jag inte kända sen tidigare). När vi kom igång med att snacka och skrattade släppte den lite nervösa delen. Allting rullade på bra under veckan.

En helt underbar och väldigt givande vecka på Bunge har hjälpt mig att hitta mitt framtida fritidsintresse.Med ett AWSM gäng och underbara ledare på en vecka har jag varit med om mycket bus, många nya kompisrelationer och ett bra samband mellan oss alla! Det är ett minne för livet. Nånting jag aldrig glömmer. Mina drömmar för veckan uppnåddes och de t.o.m. överskreds. Jag vill inte hem! Det är nog ingen som vill. Det känns som att vi kom hit i förrgår för allting har gått så fort. Om det hade varit 10 dagar istället för 6 dagar hade det varit ännu mer givande och inte lika ”stressigt”. Det är en självklarhet att jag ska söka till Bunge nästa år igen!

Idag ( 10/7-10) Blev jag, Jonas, Joakim, Miranda och Johanna utlottade att få flyga AN2:an som Bungemarkägarna äger. Världens största en-motoriga flygplan! :D:D Someone got happy!

Kram och kyss och hjärtligt tack sen. Nej nu ska jag ut och bränna grannbaracken! (internskämt)

Kram på er! AVSLUTNING PÅGÅR!

<3 Katarina (Kattis) <3

MER BILDER KOMMER…..

Här kommer grupp B med ett ASNAJS inlägg!

Vad ska man säga, jo, asbra!

Trumpeten väckte alla, som vanligt, alla var kanske inte lika glada att gå upp ur sängen, men tillslut kom förhoppningsvis alla upp ur sängarna. Då var det såklart dags för den asnajs frukosten, kaffe, juice, mackor, gröt. ASNAJS!

Alla var lite slitna efter gårdagen, SAR-helikoptern (search and rescue- helikoptern) kom och hälsade på oss ganska så sent på kvällen. Det var najs, asnajs! Vissa var väldigt uppe i varv, eller uppe några meter över marken. Log och hoppade som små tokar!

Inte nog med det, när alla lugnat ner sig lite, bara hoppade runt på några små rosa moln… så var det dags för den årliga gutniska lekar tävlingen mellan grupperna A, B och C. till en början vann vi, grupp BÄÄÄST, men sen så räknade domarna om och så vann vi bara ännu mer! Men åter tillbaka till dag

Grupp 2 höll sedan i den asnajs briefingen, CAVOK, såklart, det är ju Bunge liksom!

Sen efter den asnajs briefingen, så berättade de asnajsa sötisledarna för oss om att vi skulle ha en asnajs Search and Rescue- uppdrag, där vi skulle spana efter ett par asnajsa nödsatta människor! Sen åkte grupp 1 2 och 3 ut och spanade efter dem som var ”nödsatta” på en asnajs strand, som vi åkte till senare! Efter att alla kom hem så åt vi en asnajs lasagne innan vi åkte till den asnajsa stranden!

Vattnet var varmt och asnajs, trots att själva stranden var inte så asnajs! Ett mindre dramatiskt asnajs krig utbröts vid vattnet mellan ledarna och oss, som innefattade äckligt vatten, asnajs sand, och en asnajs död FESK.

Därefter begav vi oss tillbaks till det asnajsa bungelägret, för en asnajs grillbuffé till middag! Därefter vare en asnajs kvällsbriefing med asnajs info om FFK & Young Pilots.

Nu laddar inför den sista asnajsa natten på Bunge, och det vi kom fram till var att ledarna kan inte sova tryggt i natt! (A)

Dagens kommentar; ”…Man kan rida kameler också!”

TJOLAHOPP, ha en ASNAJS kväll!!

Puss o kram från; Emma, Johanna, Joakim, Dennis, Adrian, Madde, Brian, Siri, Jonas, Sofia

Jag tror aldrig vi uppskattat Christers trumpetande tidiga mornar som idag! Fast tänka sig, grupp ett och två uppskattade flygturerna med  honom – vem hade kunnat ana det?

Vi kunde under briefingen konstatera att flygning var väldigt möjligt, så dagens planer kunde genomföras. Grupp 3 började dagen med att planera spaningsflygning som sedan genomfördes. Målet var tre hamnar som skulle fotas från 500 fots höjd. Uppdraget gick strålande och avslutades med frasen: ”Mission accomplished. Return to base!”.

Efter ännu en god lunch på Bunge Vandrarhem så fortsatte Hasse med flyglektionerna för återvändarna. Det punkterade däcket på det söta flygplanet SE-LOZ var lagat, med teknikern och ledaren Kroken avrådde oss från att flyga maskinen så SE-GVB användes vid de två lektionerna istället. Under tiden tog vissa ett snabbt dopp medan andra myste och busade (kittlade ledare!) på den utlagda fallskärmen. Eftermiddagen spenderades sedan med lektioner i meteorologi samt radiotelefoni. I slutet av den sist nämnda lektionen sprang alla nio elever runt på baksidan av huset Änghult och tränade radioprat vid flygning i trafikvarvet. Johan gjorde ett strålande jobb och alla lämnade sista lektionen med ett stort leende!

De två andra gruppernas dag såg lite olika ut.
Grupp 1 började sin dag med ”Human Factors”, det flög mycket farligt i tankarna på oss. När vi skulle säga några exempel och började tänka på vad som kan orsaka stora olyckor i allmänhet.

I tältet var det kvavt. Även om det var intressant blev alla trötta och sega. Många tog en ”powernap” på rasten för att orka med nästa lektion som var ”Prestanda” Med Krusse. Det var lite krångligt och två blonda tjejer fattade knappt hur man skulle räkna och att diagrammet inte var en bild på flygplanet utan för att i slutet kunna räkna ut start-och landningssträckan. Efter lunchen tog vi en tur med planen i den fina luften och allas drömmar i Grupp 1 blev ännu en gång uppfyllda

Grupp 2 samlades i sällskapsrummet efter en gedigen morgon-briefing som grupp 1 höll i. Med spetsade öron lyssnade vi sedan tålmodigt på ”Krusses” lektion om prestanda. Dock tynade morgonenergin hos de flesta bort efter ett tag, och det var svårt att hålla sig riktigt pigg och vaken passet ut. Men tålmodiga som vi är tog vi oss igenom det trots allt mycket intressanta föredraget som både innehöll teori och praktik.

Därefter var det vår tur för lite human factors även för oss, vilket gick till i stort sett likadant som för grupp 1. När lektionen var slut hade alla gjort sig väl förtjänta av en god lunch.

Mätta och belåtna var vi sedan redo för en flygteknik genomgång tillsammans med ”Kroken” under solens gassande strålar. När den ofrivilligt (från krokens håll) avslutades var det äntligen dags för det vi egentligen är här för – flyga! I ett strålande väder lekte vi sedan flygspanare och räknade segelbåtar vid hamnarna. Alltför tidigt var flygturen slut, och efter det var det dags för – gissa vad- bloggning!

Det var allt vi hade att förmedla för det som har hänt hittills idag. Fast det är många timmar till läggdags och mycket kan hända fram till dess. En sak är i alla fall säker, här på bunge har vi det aldrig tråkigt!

Kramar /Kattis, Mimmi, Ingela, Tynn, Frida, Lisa, Alexander, Robert, Joakim, Patrik och Erfan =)

Tjolahopp alla ljuvliga läsare!

Här kommer ett ljuvligt inlägg!

Nu är det grupp B som sitter vid datorn, med andra ord grupp BÄST!

Dagen började som vanligt med ljuvliga trumpeten, kompat av vår egen Beethoven, Christer. Därefter en ljuvlig frukost uppe på den ljuvliga verandan och som vanligt var det en grupp som förberedde morgonbriefing, idag var det grupp 3’s tur!

Sedan gav vi oss ner till det ljuvliga Visby, Grupp 2 hade den ljuvliga turen att få flyga ner till den stora stan.

Medan grupp 1 och 3 åkte de ljuvliga bungebussarna!

När alla var samlade vid ringmurens yttre sida begav vi oss ned till det ljuvliga seminariet om flygets framtid. Där vi visade upp oss, framtidens piloter. Christer höll ett ljuvligt tal och vi stod och såg oemotståndligt söta ut!

Därefter fick alla upptäcka Visby på egen hand, en del följde efter en ö-bo till sveriges största (ljuvligaste) glassbar, med 140 glassorter(!) Medan andra sa hej på politiker och andra ljuvliga människor. Klockan 12.00 samlades vi utanför muren, när alla var inräknade åkte vi till Högklint, (bild på utsikten) och njöt av den ljuvliga utsikten. Samtidigt som vi avnjöt en ljuvlig pastasallad!

Sedan begav vi oss till Visby flygplats ljuvliga kontrolltorn. Där en ljuvlig flygledare visade oss runt i tornet och berättade lite om hur det fungerar i ett flygtorn. MYCKET(!) coolt!

Till blå lagunen tog vi oss sedan med våra ljuvliga transportmedel; flygplan och bungebussar. Tillbaka till Bunge flög grupp 1, grupp C tog sig tillbaka till Bunge snabbt för att förbereda den ljuvliga middagen. Vissa andra tog en omväg (på grund av en viss I-phone).

Väl framme badade vissa, medan andra vilade och tog igen sig efter den långa dagen, medan vissa andra lagade middagen, vid den ljuvliga grillen. När middagen avnjutits vid utsikten av den ljuvliga Blå lagunen, blev det tipsrunda. Det var 12 frågor, som handlade om moln, broar och flygplan, även fast det på våra svarspapper endast fanns 11 möjligheter att fylla i 1, X, 2.

Den ljuvliga kvällen avrundades, vid Blå lagunen med gitarrspel och körsång.

<Körsång>

På hemvägen, startades det krig, ett ljuvligt vattenkrig mellan bungebussarna, som pausades för ett stopp vid ICA och sedan återupptogs på vandrarhemmets marker. Alla (nästan) blev ljuvligt blöta!

<vattenkrig>

Nu väntar kvällsfika och förhoppningsvis ett och annat slag på gitarren! Ha en fortsatt ljuvlig kväll, för det kommer vi mest troligt att ha här!

Puss och kram från den ljuvliga gruppen, gruppen, gruppen, BÄÄÄÄÄÄÄST!!!!!!!!

P.s de LJUVLIGASTE är; Madeleine, Sofia, Emma, Adrian, Jonas, Pontus, Brian, Dennis, Siri och Johanna!

Tisdag 5/7

Cha cha bloggen!

Dagen började med briefing och genomgång av gårdagen samt dagens schema.

Sedan har grupperna haft lite olika flygaktiviteter både i luften och på marken. Vi har till exempel fått lite koll på hur man navigerar, radiokommunikation och hur flygplan fungerar. Men dagens höjdpunkt var ändå när vi fick lufta vingarna lite, en del fick landa på Visbys flygplats och tanka planen. Medan några flög vidare på den planerade rutten.

Dessutom har vi fått ett nytt flygplan eftersom ett annat plan var tvungen att fixas lite. Det nya planet var en PLASTANKA

Återdeltagarna har fått börja med sina provflygningar och än så länge har tre personer flugit, men resten får flyga snart.

Det har blivit en del sena nätter och tidiga mornar som har resulterat i lite sömn på gräsmattan under rasterna, och många äter mindre på luncherna efter gårdagens Icabesök.

Det finns bara en sak att säga om vädret; CAVOK, med andra ord väldigt bra flygväder.

Dagens outfit:

Nerkavlad overall

I have a dream-t-shirt

Keps

Solbrillor

Skor

Våra ungdomledare: Ingela, Mathias och Anna.

Puss puss gulli gull/

Grupp A

Love, Miranda, Joachim, Sandra, Mohammad, Therése, Johanna, Alexia, Vendela och Kimmy.

Måndag, 5 juli.

Den klassiska trumpet(horn)-väckningen drabbade oss likt ett stort åskmoln! Tack och lov kunde grupp 1 rapportera att inga åskmoln skulle drabba oss denna härliga första flygdag. Vi spenderade första timmen på marken med speed-dating och andra lekar för att lära känna varandra bättre innan vi sedan delades upp i tre nya grupper. Grupp 3 (återvändardeltagarna) fick turen att pröva sina vingar igen medan de andra grupperna ägnade sig åt diverse flygteori. Därefter fylldes alla tomma magar med lunch.

Efter energitillskottet så var det dags för de andra två grupperna att i olika omgångar för första gången (för de flesta) beträda luftrummet. Alla var nöjda och glada när de landade! Under tiden roade sig återvändardeltagarna med navigation samt lektion i Airmanship A (som är en av de kurser som FFK:s ungdomssektion Young Pilots erbjuder).

Grupp A håller ikväll i matlagningen, grupp C (den bästa gruppen) i bloggningen och grupp B nattar flygplanen. Ser ut som att det blir en tripp till Blå lagunen senare, men då åker självklart alla grupperna tillsammans! Over and out.

/Robert, Patrik, Erfan, Frida, Kattis, Lisa, Tynn, Alexander, Joakim och Mimmi. =)

Nu är vi igång!

Efter en dag fylld av regelskrivning, rumsfördelning, bad och annat, är vi för trötta för att skriva bloggen. Vi återkommer i morgon istället….

**UPPDATERAD**

Klockan var på tok för tidigt när 30 ungdomar möttes utanför Centralen för avresa fyrtiofem minuter senare till Nynäshamn. Vi fick i uppgift att på tåget lära känna varandra bättre (inte för att det inte var frivilligt) genom intervjuer och när den punkten var avbockad så var det dags för frågetävling. 18 frågor om båten skulle besvaras under den 3 timmar och 15 minuters långa resan till Gotland. 30 ungdomar hade tydligen inte fått tillåtelse att peppra personalen med frågor, så lappen med frågorna fick inte följa med upp på kommandobryggan när vi fick turen att göra ett besök hos kaptenen.

Väl framme i Visby möttes vi av ett varmt välkomnande av både välkända och nya ansikten. Ledarna sparade inte på kramarna! Kvällen följdes av flera varv runt rondellen med Bunge-bussarna och namnlekar. Det som nog var mest uppskattat var badturen till Blå lagunen. Där var det bara att välja: bada frivilligt eller bli ikastad. Vissa frös mycket under kvällens tältuppsättning! Fast detta botades snabbt med varm choklad.

/Robert, Patrik, Erfan, Frida, Kattis, Lisa, Tynn, Alexander, Joakim och Mimmi. =)